Hundra år av el i samma väggar: hur du känner igen kulo och tygledning, varför de ska bytas när de rörs, hur nya ledningar dras i gamla rör utan att röra stuck och paneler, vad som gäller för ojordade rum i en lägenhet och hur en hel våning görs om i etapper

Uppdaterad 10 september 2026 · Elektriker Stockholm

En våning från 1905 fick el när elen kom till kvarteret, ofta på tjugotalet, med tygisolerade ledningar i stålrör och porslinsströmbrytare. Sedan har varje ägare lagt till: kulo på femtiotalet, plastkabel på sjuttiotalet, en jordad köksgrupp på nittiotalet. Allt sitter kvar i samma väggar, bakom samma paneler, och det äldsta fungerar fortfarande – tills någon rör det.

Här går vi igenom hur de olika generationerna känns igen, vad som ska bytas och vad som kan sitta kvar, hur nya ledningar dras i en våning med stuck och pärlspont och hur arbetet delas upp så att det går att bo kvar.

Känna igen generationerna

Tygledning är ledare med gummi innerst och en flätad textil utanpå, ofta grå eller brun, dragen i stålrör i väggarna eller synligt på porslinsisolatorer. Gummit har torkat och spricker när ledningen böjs. Kulo är en plattkabel från fyrtio- till sextiotalet med två eller tre ledare i ett gemensamt gummihölje, ofta dragen synligt längs lister och målad över; gummit i den är också slut. Plastkabel från sjuttiotalet och framåt är den som håller. Vi ser ofta alla tre i samma dosa, och det är dosan som avgör: torkad isolering som lossnar när locket tas av betyder byte.

Vad som byts

Tygledning och kulo byts när de rörs, alltid i kök och badrum, och i alla rum som renoveras. Isoleringen kan vara hel där ledningen legat orörd i röret, men i dosorna, där den böjts, är den ofta sprucken ner till ledaren. Plastkabel i gott skick får sitta kvar. Stålrören i väggarna är ofta i utmärkt skick och används för att dra de nya ledningarna, vilket är det som gör att en sekelskiftesvåning kan få ny el utan att väggarna öppnas.

Dra nytt i gamla rör

Rören går från dosa till dosa i väggarna, ofta med generösa dimensioner. Den gamla ledningen dras ut och används som dragtråd för den nya, som får plats med jordledare. Ett rör som är rostigt inuti eller har ett stopp efter en senare ombyggnad kräver att en ny väg hittas: bakom en golvlist, ovanför en dörrfoder, i ett hörn bakom en list. I rum med stuck och målade tak dras ingenting genom taket; takdosan matas via väggen. Målade panelväggar och pärlspont lossas i sektioner och sätts tillbaka. Det tar längre tid än att bila i en betongvägg, och det är det som gör att arbetet ska planeras rum för rum.

Ojordat och jordat i lägenhet

De flesta sekelskiftesvåningar är ojordade utom i kök och badrum. Att jorda ett rum innebär en jordledare till varje dosa, vilket är möjligt där rören går att använda. Ett rum som är ojordat får ha kvar sina ojordade uttag; ett rum som får ett jordat uttag ska jordas helt. Jordfelsbrytare i lägenhetscentralen ger skydd i alla rum oavsett jordning och är det första vi gör i en våning där resten ska ta år. Föreningen kan ha regler om att arbeten i lägenheten anmäls, och stigarledningarna fram till lägenhetens central är föreningens.

Etapper

Först centralen: ny med jordfelsbrytare, automatsäkringar och plats för det som kommer, och överspänningsskydd. Sedan kök och badrum när de renoveras, med nya jordade grupper. Därefter rum för rum när de målas om: ledningarna byts, dosorna rensas, rummet jordas. En våning på 150 kvadratmeter tar ofta några år på det sättet, och det går att bo kvar. Det som är kvar dokumenteras, så att alla vet vilka rum som är gjorda och vilka som väntar.

Sekelskiftesvåning – elen

Så ser det ut i Stockholm

Vanliga frågor